Hur nära skall man gå?

Med lämpliga objektiv kan man komma mycket nära när man fotar. Man ser detaljer i blommor som man inte ser med blotta ögat.

Med insekter framför linsen öppnar makro en helt ny värld. Men med blommor så öppnas inte bara en detaljvärld utan även så sluts den "vanliga blomstervärlden". Med högsta förstoring så ser man inte blomman för bara detaljer.

Finns blommans skönhet i detaljerna eller är det blomman i sin helhet som tjusar?

Naturligtvis finns inget givet svar på frågan "hur nära skall man gå". Allt är upp till smak och tyckande. Och kanske så vill man variera, ibland blomma, ibland detaljer. Så varje fotograf gör som hen tycker. Och varje tittare väljer fritt.

Aquanauts på och i Stockholms Ström

Fin show på Stockholm Ström i tisdags,

En enstaka bild kan inte berätta allt. Måste ses på plats.
Försöker med ett bildspel. Bättre än enstaka bild men....

Fortfarande utan ljud. Tänkte spela in ljud på plats med mobilen, men ...

Förstörda självporträtt

Vad får man göra med sin bild? Vissa är mot all form av "bildmanipulering".

Men är inte alla fotografier en manipulerad bild av verkligheten? Bara genom att fotografen väljer ut en liten ruta av verkligheten så har åskådaren påtvingats fotografens val att bortse från resten.

För reportagebilder eller naturbilder som gör anspråk på att visa en verklighet kan man ha andra krav än på fritt formade 'konstbilder'.

Nu när det är kallt ute så föredrar jag att skapa bilder inomhus, enklast genom att i Photoshop skapa nya bilder av gamla bilder. Här har jag kombinerat ett porträtt med bilden av en stenmur. Hur de båda bilderna smälts ihop styrs bl a av "blandningsläget" mellan de olika lagren.

Jag kan inget om vad de olika blandningslägen innebär så jag får prova mig fram. För att ingen person skulle känna sig förfulad så testar jag bara med mina självporträtt. Här ser man något av resultaten

Försök titta på strukturen och inte på mig så blir det mer spännande.