Alla helgons dag

Katolska kapellet på Norra Begravningsplatsen

Vart beger sig en fotograf på Alla Helgons Dag om inte till en begravningsplats. Där finns ljus och mörker och mycket människor. En utmaning för en fotograf.

En del gravar var fulla med ljus.

Andra gravar var mörkare så jag behövde lysa upp med mobilen för att få en bild.

I början på på kvällen innan det blivit riktigt mörkt tog jag denna bild. Men genom inställningar och Photoshop får man riktig kvällsstämning.

 

Människor i gravljusbelysning

Mitt mål var att fotografera människor som besökta gravarna. För mig är inte Allhelgona en ljusfest utan en tid då människor besöker sina familjers gravar. Ovan en bild från Katolska Kapellets stora ställning där man tände ljus för de döda som har gravar på andra ställen.

Gravskötsel

Här har jag lyckats fotografera en familj som sköter om en grav enbart belyst av ficklampa.

Detta är Alla Helgons Dag i en bild, även om bilden har tekniska brister.

Vill du se fler bilder och några från Haga tidigare på dagen finns de här

Strömmande bilder

För att göra bilderna mer attraktiva kan man skapa bildspel.
Ovan ett försök (mitt första på YouTube) med bilderna från Snösätra i vintras.

Bildspel är ett mellanting mellan en video och en samling stillbilder.
Är det en bra eller dålig kompromiss? Skulle en video vara mer attraktiv? Skulle en samling stillbilder ge mer bildkänsla?

För att göra detta bildspel har jag använt  Proshow Gold från http://www.photodex.com/.
Inköpt för USD69.95 (586 SEK).

Snösätra är första försöket och nu försöker jag göra ett pedagogisk bildspel om hur jag jobbar med en bild i Photoshop.

Enkelt att få ihop en show med häftiga bildövergångar, svårare att få till det som man själv vill.
Men jag jobbar vidare och lär mig mer allteftersom jag stöter på problem

Äntligen Enskede

Mjölkaffären på Handelsvägen 24.
Ur Enskede Årsta Hembygdsförening Småskrifter 2001

Vad skall Enskede Fotoklubb fota om inte Enskede.
Temagruppen Stadsfoto har från 2013 fram tom augusti 2017 haft 75 fotoutflykter till olika delar av Stockholm med omnejd. Men ingen av dem gick till Enskede !
Men i september 2017 blev det äntligen av.

Jag har också en personlig anknytning till Gamla Enskede. Min svärmors mamma (Svärmormor?) hade en mjölkaffär där. Se bilden ovan.
Så här skrev svärmor i hembygdsföreningen tidskrift:

Morfar öppnade 3.5. 1914 en
bröd-och mjölkaffär i mammas
namn på Handelsvägen 24.
Hon var då 19 år och omyndig.
Den affären drev hon till 1962,
då hon p.g.a. sjukdom var
tvungen att sluta. När mina
föräldrar gift sig övergick den i
[pappa]Gustav Sjödins namn tills
skilsmässan 1936. Då återgick
den till Svea Sjödin. Samtidigt
fanns en mjölkaffär på
Björkvägen och en på
Handelsvägen 16 och på andra
sidan Margaretaparken flera
affårer. Underligt hur det
kunde bära sig, men det var
slitsamt med långa öppettider,
även söndagar kl.9-11. 

Så här är det idag. Ingen affär öppen i hela affärslängan på Handelsvägen. Bara lokaler.

Svärmors morfar hade 1908-09 byggt en av de första villorna i Enskede på Margaretavägen 94 dit familjen flyttade från Södermalm. Så här ser huset ut idag 109 år senare

Margaretavägen 94 byggd 1908-09 av Emil Björk,

Skördetid

Augusti är skördemånaden. När det gäller naturen och odlingar alltså. 

När det gäller mina intellektuella ansträngningar så är det mer en vila inför höstterminens början.

Så därför inga häftiga tankar kring foto just nu. Men en bloggpost krävs även denna månad, så två bilder blir det

Dokumentärfoto

Ibland tar man bilder bara för att dokumentera. Helt utan fotografiska eller konstnärliga ambitioner. Men de gör desto större nytta. Jag tänker på bilder man tar med mobilen bara för att komma ihåg eller visa andra hur något ser ut. Tex denna vagnbult, fotad med mobilen i en järnaffär. Visst kan man beskriva med ord, men en bild säger mer än........

Man kan ta bilder med mobilen istället för att skriva ned fakta. Som tex denna tidtabell för båten Emelie. 

Bilder kostar inget så man kan ta många och snabbt slänga bort dem. Jag brukar fota skåpdörren på förvaringsboxen på Fotografiska, Detta för att komma ihåg numret när jag skall gå.

Fågelbilder från Djurgården

Tidig morgon (start 06.00) vid Isbladskärret på Södra Djurgården. Fåglarna har varit igång länge, solen går upp tidigt så här års, men för mig är 06.00 mycket tidigt.

Kärret är känt för alla hägrar som häckar i träden vid sjön. Nu var det fullt med ungar i hägerbona. Notera ungarnas frisyrer.

I kärret fanns ett skedandspar. Hanen är verkligen färggrann.

Notera den skedlika näbben på bilden ovan. Svårare att se på bilden nedan.

Även ett par snatteränder var där. Mer diskret färgläggning än skedanden.

Och grågäss med ungar

och i bakgrunden knipungar (som du kan se om du klickar på bilden)

Efter Isbladskärret blev det Spegeldammen och  Lappkärret på Norra Djurgården.

Fåglar även där bl a en häger

och en knipa med ungar som skrämdes av en knölsvan

Bilder på fina fåglar. Men är det avancerad fotografi? Bara tråkiga bilder utan finess?
Är det en motsättning mellan en ornitologisk ambition och en konstnärlig ambition?

Illustrera eller tolka

Om man skall ta/välja en bild som passar en sång, hur väljer man då?

Nu är det vår så Anna Maria Roos dikt Blåsippan ute i backarna står tonsatt av Alice Tegner är aktuell.

Man kan komplettera text/noter med en bakgrund av blåsippor tex

Här är det fortfarande text och noter som dominerar. Vill man låta bilden och därmed fotografen dominera blir det så här

Här kan man inte läsa vare sig noter eller första versens text. Fotografen får all ära.

Men har fotografen tillfört något självständigt verk? Är det inte bara en illustration till diktverkets titels första ord. Har fotografen läst dikten innan han skapade detta fotografi?

Här en annan blåsippsbild.

Hur stämmer den med diktens innehåll? Inga barn men se hur bilden kommenterats av en av deltagarna.

Titta närmare på de båda texterna.

Visst finns det likheter i hur de reagerar på blåsippsbacken.

Så tolkningen av dikten blir denna bild:

PS Text och noter är kopierade från

"Svensk söndagsskolsångbok för hem, skolor och barngudstjänster"

Tryckt 1929 och finns hos projekt Runeberg  http://runeberg.org/sondag/0264.html

DS

Suddigt med Jan Pedersen

Var på workshop i två dagar på Djurgården med Jan Pedersen. Två dagar är lite överdrivet, det blev några timmar på lördag och några på söndag eftermiddag. Den kalla blåsten fick sessionerna att bli kortare än utlovat.

Huvudtemat var att göra annorlunda bilder genom att ha något suddigt i förgrunden.
Bilden ovan är resultatet av ett försök att "ha första blomman oskarp och skärpan på nummer två". Med ett ljusstarkare (större bländare) objektiv skulle jag fått även blommor i bakgrunden oskarpa.
Blev det lyckat? Visade bilden för två ickefotografer och bådas första kommentar var "Den är oskarp!" Men visst är den annorlunda och väcker intresse bland "vanliga" blombilder. Tex på utställning eller i en bok. Även i dagstidningar ser man bilder med suddig förgrund. Undrar hur de tas emot av läsarna.

Här är en enda vitsippa skarp. Här ligger den mitt i bilden, men eftersom den sticker ut så hade den kunnat ligga var som helst i bildytan och ändå varit blickfång. De suddiga blommorna i förgrunden är inte så dominerande som de var i första bilden. Inte lika utmanande och inte lika stark bild som den första vitsippsbilden.Vilken av vitsippsbilderna föredrar du?

Liljorna både framför och bakom är oskarpa. Men gult är det.

Bilden ovan domineras av de tre träden som står i rad även om huvudmotivet är paret som picknickar.
Trädet till höger är oskarpt, men man ser strukturen i barken. Vore det trädet helt skarp skulle betraktaren ägna sig åt  trädet istället för paret, vore det helt suddigt skulle man undra vad det var. Här gäller det att få det "lagom" oskarpt. Och det måste bestämmas vi fototillfället !

Vad är Filmstaden

Den historiska entrén

Var med en grupp ur fotoklubben i Filmstaden i Solna. Vad skulle vi fotografera?

Jag föreslog att målet skulle vara att i fotona visa den historiska platsen "själ" och historia. En lämplig utmaning.
Men det fick kraftiga protester. Enligt de protesterande så är Filmstaden "bara" ett geografiskt område som vilken stadsdel som helst.

Ett vanligt bostadsområde

Själv kände jag historiens vingslag när jag såg tallarna som varit med när Ingmar Bergman "eldade upp häxan" i Sjunde inseglet. Såg huset där Mary Pickford och  Douglas Fairbanks låtit fotografera sig på sin Sverigeturne. För att inte tala om Lilla Ateljén där de klassiska stumfilmerna som Körkarlen (Utsedd till bästa svenska film genom tiderna av 100 filmvetare och kritiker i tidningen FLM) spelats in.

Lilla Ateljén. Glastaket från stumfilmstiden ersattes med mer ljuddämpande material när ljudfilmen kom.

Visst kan man utnyttja området för ren estetisk bildframställan utan tanke på platsens historik. Former och färger finns överallt, även här.

Form utan filmhistoria

Alla historiska husen är inte skönheter. Men de hade sin funktion. Det som behövdes då denna plats var centrum för svensk film under dess storhetstid innan ljudfilmen kom och försvårade exporten till ändra språkområden.

Kasematten för förvaring av brandfarlig nitratfilm. Notera takluckor och skiljeplåtar mellan de fyra förvaringsrummen. Allt för att minimera skadorna om/när filmen exploderade. 

Men det kan bli finare färger och former på bilder från det nya.

Vad man vill med sitt fotograferande skiljer mellan olika fotografer. En del vill visa skönheten i vår värld. andra vill berätta platsens historia. För somliga är fotografens själ intressantast, andra tycker omvärlden som den är inspirerar mest. Det finns inget rätt eller fel idag när det gäller foto.

Ingmar Bergman ljussatt av naturen.

Det blev en Rembrandtljussättning med halva ansiktet och en triangel under ögat belyst.

Skulptur samtida med de nya bostadshusen men med historisk anknytning